| Ekonomi | ||||
| Innehållsförteckning
Jordbruk |
Ecuador är trots sina naturtillgångar och relativt stora export av kaffe, bananer, olja och räkor, ett av Sydamerikas fattigaste länder (räknat i BNP per person). Ekonomin har ständiga problem med hög inflation, arbetslöshet och en svag modern sektor. Ecuador är väldigt beroende av råvaruexport och eftersom landet bara koncentrerar sig på ett fåtal exportvaror, är det väldigt känsligt för prisändringar på världsmarknaden. När man tittar tillbaka i tiden ser man att en specifik produkt periodvis har dominerat över de andra. Fram till 1920-talet var det kakao, på 1950-talet bananer och från 1970-talet råolja och andra oljeprodukter. Den stora bananexporten efter andra världskriget gjorde att det blev en relativt snabb utveckling av den ecuadorianska ekonomin på 1950-talet. Idag är Ecuador den största bananexportören i världen. Under 1970-talet när oljeproduktionen kom igång fick landet sin andra stora ekonomiska glansperiod, det var nu som industrialiseringen i Ecuador tog fart. Samtidigt ändrades landets struktur allt eftersom fler flyttade in till städerna.Under samma decennium växte landets BNP med ca sju procent per år och staten expanderade. Under 1980-talet visade det sig hur känslig och sårbar den oljebaserde ekonomin var. Den ekonomisa nedgången i väst och prisfallet på olja försämrade snabbt landets ekonomi och landets utveckling stannade av. Den gamla och ineffektiva industrin kunde inte kompensera de ekonomiska förluster som landet då fick. Sedan början av 1980-talet har landets sittande regering förgäves genomfört en rad åtstramningsprogram i ett försök att omstruktuera ekonomin. Politik av en kortsiktig karaktät har hindrat genomförandet av nödvändiga reformer, vilka ofta fått avbrytas innan något resultat uppnåtts. Under 1990-talets första år var utlandsskulden fortfarande hög och inflationen låg på ca. 50 %. 1994 var den totala skulden 85 % av landets BNP och tre år senare var skulden 14,5 miljarder US dollar. Men under de senaste åren har dock inflationstakten minskat till mellan 20 och 25 %, Tillväxten har pendlat mellan 2 och 4 procent och samtidigt har exportinkomsterna ökat. För att betala tillbaka lånen så fort som möjligt har man gjort nedskärningar inom den offentliga sektorn, 45 % av statsbudgeten används till återbetalning av lånen och man har även höjt priset på gas, el och bensin. |
|||